Bakom fasaden på Julius hus
Ett stenkast från Götgatans livliga kommers ligger en 1800-talspärla som fram till 2010 var väl dold för allmänheten. Följ med in bakom den vildvinsklädda fasaden på Julius Hus och låt dig hänföras av en välbevarad miljö, spännande livsöden och en unik mix av byggnadsstilar.
Att ta klivet in genom de magnifika dubbeldörrarna på Bondegatan 21 A är som att hamna mitt i en teaterkuliss för en pjäs från 1800-talets slut. De dekormålade väggarna, taket och det vackra kubbgolvet omsluter besökaren och skapar, tillsammans med pampiga möbler och varm belysning, en välkomnande och sagolik känsla.
Här, i bagarmästare och fabrikör Julius Westerdahls hus, har fem generationer av samma familj bott, ända sedan 1891. Här har barn vuxit upp, äktenskap ingåtts och gått i kras. Människor har levt, älskat och arbetat. Affärer har gjorts upp, vunnits och gått i stöpet. Här har väggarna sett många livsöden passera revy. Men aldrig har allmänheten fått ta del av denna fantastiska bostad. Inte förrän 2010 …
Ur jäsmetoden föddes delikatessbrödet, ett tunt, fint knäckebröd som blev så populär att julius arbetsgivare, öhmanska bageriet, blev kunglig hovleverantör.
En föräldralös entreprenör
Men låt oss ta det från början … År 1846 föddes Julius Westerdahl i Landskrona som yngst av fem syskon. Han blev tidigt föräldralös och vid 21 års ålder bestämde han sig för att följa sin äldre bror Andreas Richards spår och vandra till Stockholm. Där blev han bagargesäll under sin bror och så småningom hamnade han i Ryssland som fältbagare. Under kriget mellan Ryssland och Turkiet kom Julius av en slump på en ny kalljäsningsmetod som blev grunden till hans förmögenhet när han sedan kom hem till Sverige igen. Ur jäsmetoden föddes nämligen delikatessbrödet, ett tunt, fint knäckebröd som blev så populärt att Julius arbetsgivare, Öhmanska bageriet, 1884 blev kunglig hovleverantör. Ett år senare tog Julius Westerdahl över bageriet av sin arbetsgivare och i samma veva började idén om huset på Bondegatan 21 A ta form. 1889 lät Julius Westerdahl bygga det pampiga huset med bageri, bagarstuga, kontor och bostadsvåning.
– Julius flyttade in här 1891 med sin fru Emma. Deras son Nils är min farmors far, berättar Ebba Hedberg, som är Julius barnbarns barnbarn och i dag driver Julius Hus kultursalonger.
Varsam restaurering
Ebba, som själv växte upp i huset på Bondegatan tillsammans med sina föräldrar och sex syskon, var redan som barn väldigt intresserad av sin släkthistoria och sprang ofta upp till faster Ann Hedberg som bodde i den översta våningen av huset för att höra mer om de spännande människorna som levt i Julius Hus. När Ebbas farmor Marga, som då ägde huset, dog 2002 stod arvtagarna, det vill säga Ann Hedberg och hennes två systrar, inför ett vägskäl. Vad skulle de göra med huset? Omvandla till bostadsrätter? Hotell? Hyra ut till en ambassad? Ingenting av detta lockade Ann Hedberg så det slutade med att hon köpte ut sina systrar och påbörjade en omfattande och varsam renovering av huset, med hjälp av arkitekter och byggnadsantikvarier. Efter sju år hade paradvåningen återfått sin forna glans. För allt detta arbete fick Ann Hedberg Stockholms läns hembygdsförbunds byggnadsvårdspris 2010.
– Efter den omfattande renoveringen beslutade vi oss för att även allmänheten måste få ta del av det här fantastiska huset och dess historia. Så vi började bjuda in mindre sällskap, med max 50 personer, till te-, musik- och poesisalonger, berättar Ann Hedberg.
Överallt i Julius Hus hittar man vackra detaljer som skvallrar om enorm hantverksskicklighet – från originalbeslagen på fönstren till de makalöst vackra imiterade gyllenlädertapeterna i matsalen, eller det unika, stjärnmönstrade parkettgolvet i samma rum. Mixen av sent 1800-tal och 1920-tal ger Julius Hus en fascinerande kontrast. Trots att det är helt olika epoker går det mörka och murriga vackert ihop med den ljusare jugendstilen.
– Blandningen av tidsepoker kommer sig av att Julius son Nils och hans fru Jenny Westerdahl renoverade huset när de flyttade in här på 1920-talet. När huset sedan restaurerades på 2000-talet valde man att behålla båda stilarna eftersom de dels smälte ihop så fint och dels utgjorde ett stycke byggnadshistoria var för sig, berättar Ebba.
Ebba arbetar i dag som guide och värdinna vid musik- och poesiaftnarna som hålls ett par gånger i månaden i Julius hus. Konserter, körsång, föreläsningar och inte minst Ebbas medryckande guidade visningar är ett axplock av det som står på agendan. Och te med nybakade scones och annat gott förstås.
– Det finns så mycket spännande att berätta om huset och allt som hänt här. Allt från bageriverksamheten som pågick dygnet runt, till alla spännande människor som bott och arbetat här, säger Ebba som har iordningställt ett litet museum över några av de personer som har levt i huset.
Många levnadsöden
I det 1920-talsinredda ”Margas rum” finns till exempel fotografier och gamla brev som Ebbas farmor har skickat från Paris där hon studerade. I ett hörn tronar Margas brudklänning och på ett bord ligger en inglasad parkeringsbot som hon fick 1930 intill en bild på hennes Buick. Med sirliga bokstäver uppmanas Marga Westerdahl att inställa sig i polisdomtolen ”för att svara i mål angående parkering av automobil å därtill otillåten allmän plats …”. Rummet bredvid, som är vackert inrett med gröna tapeter och ljusa möbler i 1920-talsstil, kallas ”Jennys rum” efter Margas mamma. Här är det fullt av gamla fotografier på Jenny Westerdahl som var gift med Julius son Nils.
I det forna herrummet på våningen ovanför finns det, förutom vackra möbler och ett ståtligt porträtt på Julius själv, även ett litet skåp med bland annat en gammal tvålförpackning, ett paket Liljeholmens julgransljus och en flaska Vademecum munvatten. I rummet intill finns ett annat skåp med gamla kirurgiska instrument. Skåpen illustrerar det som Julius son, Nils Westerdahl, ägnade sina dagar åt.
Men våningens hjärta är ändå den stora salongen, med sina glänsande väggar av imiterad gyllenlädertapet och sitt vackra stjärnparkettgolv.
– Nils kom att lämna bageriverksamheten när han sålde den till Wasabröd 1941. Han ägnade sig i stället åt annan affärsverksamhet och köpte med några vänner bland annat Liljeholmens stearinfabrik, Barnängen och företaget Stille-Werner som tillverkade kirurgiska instrument, berättar Ebba.
Men våningens hjärta är ändå den stora salongen, och musikrummet intill med den pampiga Steinwayflygeln. Det är här man dukar upp till tebjudningar och det är här gästerna få lyssna till allt från pianokonserter och visor till finstämd jazz.
– Vi vill dela med oss av den här vackra miljön så att fler får ta del av den och glädjas åt den. Vad är då bättre än att göra det tillsammans med lite skön musik och gott te med tilltugg? säger Ebba.
Knäckebrödet lever än
Och hur var det nu med det som lade grunden till Julius Westerdahls förmögenhet, det kalljästa knäckebrödet? Kan man fortfarande avnjuta det kanske du undrar? Absolut! Det räcker att gå in på närmaste matbutik och köpa ett paket Wasa delikatessbröd, det är samma bröd som Julius uppfann i Ryssland i slutet av 1800-talet. Alternativt kan du se till att få en inbjudan till en middagsbjudning på slottet. Än i dag är nämligen den kungliga hovleverantören Julius Westerdahls delikatessbröd en självklarhet vid alla kungliga middagar!
Julius hus
Julius Hus ritades av arkitekt JA Vallin och byggdes 1889–1891. Byggherren och ägaren, Julius Westerdahl, var en ”selfmade” man som började som bagarlärling och kakelugnsmakarlärling och sedermera blev kunglig hovleverantör med sitt eget delikatessbröd. Efter att ha varit privatbostad i fem generationer har huset nu fått nytt liv som ett levande museum där det ordnas guidade turer, afternoon tea-salonger samt musik- och poesisalonger. Priset är 250 kr för de mellan 30 och 65 år och 200 kr för övriga.
- Text: Karin Cedronius
- Foto: Kristina Sahlén
