Om kläder kunde tala …
Kläder, skor och hattar i långa rader. Men också lösmagar, "tjockisdräkter" och tjusiga handväskor. I Dramatens kostymförråd, högt under takåsarna i det anrika teaterhuset, hänger hela 20 000 plagg som burits av skådespelare under 110 år. Här finns allt från originaldräkten i Mäster Olof, som spelades vid Dramatens öppnande 1908, till Jonas Karlssons jeans i rollen som Caliban i Stormen.
Det doftar lite som i en secondhandaffär och ljudet är dovt av alla kläder och textilier som hänger i långa prydliga rader på galgar, noggrant katalogiserade med omväxlande handskrivna och printade skyltar. På dem kan man till exempel utläsa var Kavajer äldre modell eller Rökrockar hänger, men också var Svarta klänningar, Jeans och Kroppsstoppningar befinner sig, eller varför inte Indianer, Religiösa huvudbonader och Medeltida dam? Här, på sjätte våningen, högt under takåsarna i det vackra gamla teaterhuset från 1908, samsas hela 20 000 plagg som använts vid olika föreställningar från det att teatern först slog upp sina dörrar ända fram till i dag. Men kostymförrådet är långt ifrån något museum, det är en i högsta grad levande arbetsplats.
– Förrådet används hela tiden, varje dag. Här pågår ett ständigt arbete med att välja ut, prova, och sy om kläder som ska användas i föreställningar på någon av Dramatens scener. Just nu håller vi till exempel på att arbeta fram kostymerna till vårens uppsättning av Hamlet. De ska vara relativt moderna trots att boken är från 1600-talet, säger kostymförrådsföreståndare Barbro Hellsing, som har hela 31 års erfarenhet av att jobba på Dramatens kostymavdelning.
Gammal dräkt buren av August Lindberg i Siste Riddaren 1909, och av Albert Ståhl/Olof Thunberg i Mäster Olof 1933 respektive 1951.
Trots att man bland plaggen i förrådet kan hitta riktiga historiska pärlor, som originaldräkten från August Strindbergs Mäster Olof, som spelades vid Dramatens öppnande 1908, eller den vackra vita klänningen från förra sekelskiftet som Inga Tidblad bar i rollen som fröken Julie 1949, så är merparten av plaggen här inne hyfsat moderna.
– Den vanligaste kostymen på landets teatrar i dag är faktiskt jeans och t-shirt, säger Barbro. Även om du ser en skådespelare göra en roll med kläder som skulle kunna vara hans eller hennes privata så är de aldrig det. Allt en skådespelare har på sig på scen är alltid kostym.
Den här klänningen är specialsydd för Gerthi Kulle till rollen som brudgummens mor i Peer Gynt.
På en av stängerna hänger en färggrann klänning med vackra, handsydda broderier. Den är specialsydd för Gerthi Kulle till rollen som brudgummens mor i Peer Gynt som spelades 1991 i Ingmar Bergmans regi. Strax intill hänger ett av de plagg som Barbro själv vurmar lite extra för. Det är en oansenlig grå vadmalsrock med fläckar i tyget. Men det är inte vilken rock som helst. Den har varit med om en hel del:
– Den har så mycket historia i sig, och har burits av så många olika skådespelare i så många olika föreställningar. Se här, säger Barbro, och visar på de tiotalet insydda namnlapparna i ryggen där man kan läsa namnen på alla skådespelare som burit rocken, och i vilken föreställning det skett.
För så är det nämligen här i kostymförrådet – de flesta plagg är märkta med handskrivna små tyglappar, fastsydda i ryggen.
– Det är precis som på dagis! Vi märker plaggen för att veta vem som bär dem just nu. Det är perfekt om en skådis råkar lägga av sig en kavaj eller hatt i lunchmatsalen till exempel, säger Barbro.
I personalmatsalen hänger det dessutom ett stort antal förkläden som skådespelarna snällt får dra på sig över kostymen när de äter sin lunch, så att kläderna hålls rena och fina.
– Vi kan ju inte hålla på att tvätta dem stup i kvarten bara för att skådisarna eventuellt spiller sin lunchmat på kostymerna, säger Barbro med ett leende.
Apropå tvätt så är det inte utan att man som publik kan undra – hur ofta tvättas plaggen och har skådisarna dubbla uppsättningar kläder? För den som sett en föreställning på Dramaten, eller annan teaterscen, vet hur svettigt det kan vara att agera. Barbro har svar på den frågan:
Även om du ser en skådespelare göra en roll med kläder som skulle kunna vara hans eller hennes privata så är de aldrig det. Allt en skådespelare har på sig på scen är alltid kostym
– Det varierar lite, men visst tvättas plaggen. Ska skådespelaren till exempel ha en nystärkt vit skjorta måste den ju tvättas och strykas efter varje föreställning. Arbetet med att hålla ordning på kostymerna görs av teaterns påklädare.
Till de mer speciella och svårtvättade kostymerna, med många specialdetaljer, finns ett så kallat ozonskåp, som har ett speciellt filter som tar bort lukt och bakterier. I korthet fungerar det så att ozonet i skåpet tar död på bakterier och lukt genom att bryta ner de kolföreningar som lukter är uppbyggda av.
– Där hänger vi in kläderna i 40 minuter, sedan är de fräscha och luktfria. Dessutom har skådespelarna utbytbara så kallade svettlappar som man lägger in i plaggens armhålor, säger Barbro.
I det konstnärliga teamet, som står bakom det vi ser på scen, ingår flera olika yrkeskategorier: regissör, scenograf, kostymtecknare, ljussättare samt peruk och mask – alla dessa arbetar med gestaltningen, där även kostymerna ingår.
– Det är en lång väg från publiklansering till premiär och kostymförrådet är involverat nästan hela vägen. Det börjar vid lanseringen då bilder ska tas för annonsering och pågår ända fram till premiären. Hela denna period kommer det in kostymönskemål från såväl regissör som kostymtecknare och skådespelare, och vi letar i förrådet och försöker tillmötesgå önskemålen.
Förutom de 20 000 plaggen i Dramatenhuset har teatern även ett kostymförråd i Gäddviken i Nacka. Där hänger ytterligare 10 000 plagg, de flesta av lite mer extraordinär karaktär, till exempel specialsydda, historiska kostymer. Där kan man bland mycket annat hitta kostymer från Misantropen av Molière som spelades 1995, eller kostymerna från Elsa Beskows Petter och Lotta och Stora landsvägen som spelades 2005.
I föreställningarna på Dramatens scener är ungefär en tredjedel av kostymerna från förråden, en tredjedel nytillverkat och en tredjedel är nyinköpt.
– Kläderna till våra uppsättningar inhandlas inte sällan i vanliga butiker som H&M och Åhléns, men lika ofta i secondhandaffärer, säger Barbro. Och även här på Dramaten har vi blivit mer medvetna om hållbarhetstänk och försöker återanvända så mycket som går.
Via en spiraltrappa från skoförrådet, där cirka 5 000 par skor trängs på hyllorna, når man till Dramatens hatt- och mössförråd högst upp i husets torn. Här finns allt från tomteluvor och tjusiga damhattar med blommor och flor, till galna kreationer i form av en färgglad mitra som använts i en pjäs regisserad av Hasse Alfredsson. Hyllorna fullkomligt bågnar av alla huvudbonader. Och just mängden plagg, skor och hattar är lite av ett bekymmer nu när Dramaten ska utrymmas under våren, på grund av en större renovering. Då får kostymerna förflyttas till annan plats och i samband med det kommer teatern att arrangera en större utförsäljning där allmänheten får möjlighet att fynda plagg.
– Vi har inga detaljer klara än kring tid och plats, men håll koll på vår hemsida så kommer det att komma ut där, säger Barbro.
Den här typen av försäljningar brukar ske ungefär vart femte år, då man har behov av att rensa i teaterns förråd. Det är alltid extremt populärt och kunderna varierar från teaterintresserade personer till de som älskar kläder, eller de som själva spelar teater eller lajvar.
Utförsäljningarna kan ibland få roliga konsekvenser, när rundgången blir tydlig. Barbro har ett sådant exempel:
– Vi hade en väst här i förrådet som var tillverkad på Dramaten. Den såldes vid en utförsäljning och hamnade lite senare hos Stadsmissionen. Sedan hittade någon kostymör på Stadsteatern den där och köpte den till en föreställning. Sedan lånade Dramaten den av Stadsteatern och cirkeln var sluten. Allt detta kunde man se på de insydda lapparna i ryggen på västen.
För den som är nyfiken på att själv se mer av kostymförrådet och även få en titt bakom kulisserna på nationalscenen, samt veta mer om teatern och dess sällsamma jugendmiljö rekommenderar Barbro en guidad tur:
– De går av stapeln vissa helger för allmänheten, men man kan även boka en privat visning för en grupp. Visningen är en timme lång och brukar vara väldigt uppskattad.
- Text: Karin Cedronius
- Foto: Kristina Sahlén
